Årsdagen kom och gick

Är lite mer än två månader sen jag skrev sist. Har inte haft ork eller lust att ens titta in här. Dagarna har rullat på och sen senaste inlägget har jag begravt min pappa som visst varit mycket sjukare än jag vetat om. Tänker inte gå in på det med mer ord än att jag fortfarande är arg över det som inte blev som det kunde ha blivit. Ni som vet, ni vet och ni andra får gå ovetandes. Det är nu ett avslutat kapitel och jag tar mig igenom det på mitt eget sätt. Väljer att minnas det bra som en gång var…

Sen sist har det även varit frågetecken ang min sommarsemester då vi mer eller mindre står utan vikarie till oss nattisar. Egentligen så bryr jag mig inte om det blir nått ledigt alls i sommar, bortsett från helgen v.30 då jag blir fru Stehn den lördagen! Ja, du läste rätt! Jag friade nämligen till sambon på alla hjärtans dag. Med en hjärtformad ask innehållandes chokladpraliner med frågan ”Vill du gifta dig med mig?”. Friade ute på restaurang och det var en något paff sambo som sa Ja utan att säga det med de orden…haha. Skottår i år samt att vi hade 15-årig förlovningsdag på just alla hjärtans dag gjorde att jag slog till och ställde frågan. Kommer bli ett litet bröllop hemma i svärföräldrarnas trädgård med min konfirmationspräst Sune som viger oss. Och jo, det löste sig med sommarsemestern till viss del; jag fick flyttat på hälften men vad gör väl det? Jag fick ledigt helgen som räknades!

Just i detta nu befinner jag mig på jobb där jag gör nattpass 1 av totalt 6 denna vända. Känner mig trött och tung i huvudet trots att jag sovit bra under natten och halva dagen. Känner hur en huvudvärk håller på att smyga sig på. Har precis varit dunderförkyld med feber och ömma bihålor och allt utom huvudvärken har lämnat mig i fred. Emilia är supersnorig där hemma så mest troligt är det hennes tur nu och är det inget bättre till i morgonbitti så får hon bli hemma från skolan. Som tur är kan sambon jobba hemifrån.

Och sista innan jag avslutar här…i torsdags var det ett år sen jag skrevs in på sjukhuset i Kristianstad och därmed också ett ÅR sen jag slutade snusa! Jag är så nöjd med mitt beslut och mitt nya liv men mest stolt är jag över att jag lyckats hålla mig helt borta från allt var snus heter! DET trodde jag aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle klara. Hurra för mig!!

@ 02:52

FacebookTwitter

Har inte skrivit här på ett tag och det har hänt en del sen sist. Både roliga saker och tråkiga. De tråkiga tänker jag inte gå in närmre på då det är rätt privat och man vill inte hänga ut någon. Ni som vet, ni vet… Vad gäller det roligare så har vi skaffat oss en katt! Ja, du läste rätt 😬🐈🐾 Vi har adopterat oss en 2-åring från KKS (Kattkomando syd) och han är världens keligaste kisse. I morgon är det en vecka sen vi hämtade hem honom men det känns som om vi haft honom sen han var liten. Man skulle lätt kunna tro det med tanke på hur tillgiven och social han är efter så kort tid 😃 Bildsvit ser du här ❤️

Med träning har det varit uselt sista  en och en halv veckan men som sagt, jag har haft (och har) mycket som surrar i huvudet. Många tankar och känslor som far runt. Dåligt samvete fast jag inte bör och ännu lite mer dåligt samvete för att jag känner som jag gör. Är kluven och dras åt två håll. Jag är inte ledsen utan mest bara förbannad. Arg. Kanske borde man nyttjat det till träningspass tycker någon men nej, fokus är ett måste när man tränar och det har det varit skralt med. Försöker fortsätta som normalt men tankarna är där hela tiden. Vore nog konstigt annars. Tar en dag i taget och ser vad som sker. Men, igår valde jag faktiskt att ta mig till NW för ett spinningpass och det var jobbigt men precis vad jag behövde! Var egentligen bokad på pumpen med kände inte alls för det passet utan behövde ett intensivt med flås som jag kunde avreagera mig på. Så jag bokade av pumpen och spinning fick det bli och det blev helt perfekt! 🚴💦

Nu ska jag alldeles strax bege mig ut i köket och påbörja dagens middag. På menyn står Pizzalimpa med oliver och krispig gurka. Vi kör matkasse från Citygross sen förra måndagen. Vet inte vad vi tycker än, inte mer än att det är rätt smidigt att slippa velandet och funderandet på vad man ska käka. Om det är värt det pengamässigt har vi inte blivit kloka på än. Maträtterna är okej. Inget woohoo men klart gott. Vi kommer att ge det nån vecka till och sen får vi se hur vi ska göra fortsättningsvis.

Ikväll är det jobb och jag kommer att gå in till tåget när det närmar sig. Känner att jag kan behöva den promenaden och frisk luft…

FacebookTwitter