2,3 KM + 5 KM = WooHoo
Jag kom iväg en sväng på gymmet igår eftermiddag & jag var alldeles ensam där uppe igen. Skönt som vanligt när man kan göra saker i sin egen takt, utan att störas av andras pladder, tjo & tjim. Hade lite småpanik när jag insåg att mina lurar till Ipoden låg kvar hemma =/ Vet inte exakt vad klockan var då jag anlände uppe på Friskvårdshuset men jag svidade om snabbt & sen tänkte jag åter testa ett löpband, som uppvärmning. Efter ett antal feltryck hittade jag ett bra pass & bestämde mig för att ställa in det på 20min & sen springa där tills det tog slut eller jag inte pallade mer. Döm om min förvåning när jag klarar hela passet utan att stanna upp en enda gång! 2,3 km stannade sträckan på – så ingen världstid precis…haha..men jag var/är nöjd! =)
När jag hade sprungit klart & var på väg att torka av maskinen för att gå vidare till vikterna så fick jag bara för mig att ställa mig på löpbandet igen med funderingen ”undras om jag klarar att springa mig 5km?”. Hann inte mer än tänka tanken på att iallafall testa, sen startade jag åter löpbandet & jodå, jag pallade fanimej springa den där halvmilen utan att stanna eller sakta ner på takten =0 5km på ca 35min blev det. Jag brände runt 380 kalorier. På rundan innan minns jag inte heller exakt hur många kalorier jag brände men vet att det låg nånstans runt 250. När löppasset var slut torkade jag av maskinerna för att sen stretcha. Blev sen inte många minuter över tills jag skulle hämtas upp av sambon då vi skulle på middag hos svärföräldrarna. Får man säga att man är sanslöst nöjd med & stolt över sig själv? För det är precis vad jag är, kan fortfarande inte fatta att jag klarade av att springa den där halvmilen! Och visst låter det som bra mycket längre med en halv mil än 5 km? *fniss*










