En resedagbok på väg mot ett hälsosammare liv!

Archive for oktober, 2009

Har sedan ett par dagar tillbaka börjat smÃ¥längta efter mat. Jag fryser konstant & drabbas allt som oftast av yrselattacker. Undrar om det är detta man menar när man säger att kroppen själv säger ifrÃ¥n när det är dags att börja äta? Jag har ju sagt att jag ska börja trappa upp den 1/12 dvs om en mÃ¥nad men jag undrar om jag kommer att kunna fortsätta pÃ¥ sopporna fram tills dess. Jag har ju mÃ¥tt som en sessa sen dag 1 men nu mÃ¥r jag inte alls lika pÃ¥ topp. Vill ju gärna hÃ¥lla ut dessa veckor som Ã¥terstÃ¥r. Och jag vet att man inte ska tänka sÃ¥, men det känns lite som ett nederlag om jag behöver bryta tidigare. Jag skulle leva pÃ¥ sopporna i 9 veckor, detta är vecka nr.11 sÃ¥ jag vet ju att jag inte bör känna det som ett nederlag om jag nu behöver bryta…men iallafall =( Jag ska ge det nästa vecka ocksÃ¥ & blir det ingen bättring fÃ¥r jag bryta.
//Jessica

Satt o bläddrade i gamla bloggbilder & sprang på en jeansbild tagen den 27/8 efter 2,5 veckor in på resan & snacka om skillnad på då & nu, 10,5 veckor senare! =O Helt galet & underbart ju =D

Jag skulle leva på sopporna i 9 veckor, är nu inne på den elfte veckan & för första gången under denna resa har jag varit sugen på mat! Är det, som sambo föreslog, kroppen som börjar tala om för mig att den så smått fått nog av denna delen av resan? Att det är dags att ta steg nr.2 & börja upptrappningen? En del av mig hoppas inte det medans en annan del rycker på axlarna & tycker att det känns som om det kvittar.

När jag var på första mötet uppe på XV & gjorde kroppsmätningen på Tanitavågen pratade vi om min målvikt. Jag har från början sagt att jag ville ner till 60kg medans vår coach hävdade att det var alldeles för lite till hur jag är byggd. Hon menade att 70kg skulle vara mer lagom, passande. Den siffran förfasades jag över, lät alldeles för hög för mig då jag enligt BMI ska ligga på runt 52kg. Det slutar med att jag sätter 65kg som min målvikt. Ett mellanting med andra ord.

I detta nu väger jag 74,2kg…jag har tappat 19kg & har sÃ¥ledes 9kg kvar till mÃ¥llinjen. Jag trivs ypperligt med mig själv bortsett frÃ¥n degmagen & lite pÃ¥ lÃ¥ren & det att jag faktiskt är halvnöjd har fÃ¥tt mig att tänka. Kanske hade inte coachen fel när hon sa 70kg? Jag menar, det är 4kg dit & kanske skulle man lyssnat pÃ¥ henne? Och nej, detta är inget ”nu-ger-jag-upp-&-stannar-här-prat” utan jag kommer att fortsätta ner till sagda 65kg & sen ha nÃ¥tt kilo att gÃ¥ upp utan att mÃ¥ dÃ¥ligt över. Som min granne kommenterade ett annat inlägg sÃ¥ är det nog smart att ha ett sÃ¥dant viktspann. Tanken jag haft i mitt inre var att kämpa mig ner till 60kg & sen ha ett viktspann pÃ¥ nÃ¥tt kilo upp.

Jag hade sen någon vecka tillbaka sagt att jag skulle leva på sopporna tills jag nått mina 65kg (eller mina 60kg som jag i hemlighet planerat) men har nu i dagarna ändrat mig. Jag kommer att fortsätta till den sista november & sen börja upptrappningen den 1/12 oavsett om jag nått 65kg eller kommit under den siffran på vågen. Det beslutet känns helt rätt & jag smålängtar dit. Men som jag skrev i annat inlägg så fasar jag också för att börja äta. Jag är dock nöjd med mitt beslut, ett beslut helt utan ångest!

Helt sanslöst!!! Jag har fram till idag trott jag hade stl.46 i jeans men när jag klädde mig i dessa jeans som jag fÃ¥tt av käre grannen slog det mig att jag nog inte ser riktigt som jag ska dÃ¥ brallan är i storlek 42 & inget annat – kan fan inte fatta det! *GLAD* Detta är smÃ¥tt overkligt ju! =D

Igår var vi på vårt sista gruppmöte uppe på Xtravaganza. Nu är våra 12 veckor förbi & deras Lifetime tar vid. V.47 är det inbokat ett enskilt möte & då ska man få se kortet som togs av en på inskrivningsdagen. Man ska även ställa sig på Tanitavågen & göra en ny fett- & muskelmätning. Ska bli skoj & se hur mycket man tappat jämfört med första vägningen. Vet inte vart jag har den lappen dock, får leta =)

Jag har idag 9kg kvar tills jag nÃ¥tt mÃ¥lvikten jag satt, dvs 65kg. Min tanke är att jag ska köra pÃ¥ med sopporna hela november ocksÃ¥ & börja upptrappningen den 1/12. Det där med att börja äta igen ser jag fram emot med blandade känslor. Att leva pÃ¥ sopporna är enkelt, smidigt & inget direkt planerande behövs. Under sopptiden har jag inte känt nÃ¥gon hunger eller sug efter nÃ¥got, men när man väl börjar tugga…vad händer dÃ¥? Är rädd för att tuggandet ska trigga igÃ¥ng den gamla Jessica. Jessica som hela tiden stoppade nÃ¥tt i munnen & oftast dÃ¥ inte mat utan annat onyttigt skit. Det är med ätandet som den verkliga resan börjar, detta med soppor har ju varit busenkelt. Är även ‘rädd’ för att man ska tappa suget efter träningen, att man ska soffa till sig. Är kass pÃ¥ att komma iväg pÃ¥ promenader & har sagt länge att jag ska börja springa. Kanske ska man ge sig ut pÃ¥ en runda ikväll om killarna vill/kan kika pÃ¥ sin syster?

Var iväg pÃ¥ gymmet bÃ¥de i fredags & igÃ¥r. SÃ… skönt att äntligen ha kommit igÃ¥ng med det igen efter nästan tvÃ¥ veckors uppehÃ¥ll. Onsdag igen i morgon & ännu ett pass hägrar. Jag gillar att vara pÃ¥ gymmet & svettas, sÃ¥ mycket roligare än att bara vara ute & promenera. Och pÃ¥ tal om promenad! I lördags fick jag mig verkligen en ofrivillig morgonpromenix…haha. Fast, medans man traskade där i ösregnet var man allt annat än road kan jag lova ;o) Dock är jag sjukt nöjd med promenaden =D

Fick smÃ¥skäll av siss min dÃ¥ hon väntat sen i mÃ¥ndags pÃ¥ en uppdatering vad gäller mina hyddmÃ¥tt sÃ¥ jag fick ju snabbt som ögat rota rätt pÃ¥ mÃ¥ttbandet & mäta alla omfÃ¥ng för att sen snabbt som ögat uppdatera den sidan…hehe. Nu, nÃ¥n timme senare blev jag smÃ¥tt nyfiken pÃ¥ att räkna samman det totala antalet centimetrar som jag tappat frÃ¥n start till nu & som rubriken skvallrar om blev svaret att jag pÃ¥ 10 veckor tappat sammanlagt 58 centimetrar bÃ¥de här & där =O …shit säger jag bara…hahaha =D

Woohoo…det gÃ¥r NERÃ…T – 10.1kg kvar tills jag är i mÃ¥l. Knappt man fattar det =D

Kom ju aldrig iväg på vår gruppträff i måndags så ikväll gick vi på onsdagsgruppens istället & med träffar hägrar vågen. Är alltid lika nervös när man ska häla igång den men blir glad så snart man ställt sig på den. Det går ju stadigt ner & idag visade det sig att jag, sen start, tappat 17,2kg!!! Det är så ofattbart *fniss*

Nu ska jag röra samman en påse mat, koka en kopp kaffe & sen mäta hyddan; dags för en uppdatering  =)

Just ja…sambo vägde sig för första gÃ¥ngen pÃ¥ länge & han är i mÃ¥l om 900gr men han siktar pÃ¥ ytterligare 2kg ner innan han är helt klar att börja äta pÃ¥ riktigt =P *hejja hejja*
//Jessica

När jag startade denna resa var tanken att jag skulle gÃ¥ 9 veckor pÃ¥ helfart för att därefter trappa upp & fortsätta sista sträckan mot mÃ¥lvikten pÃ¥ halvfart, dvs äta sÃ¥ som sambo gör nu. Dock sÃ¥ har jag bestämt mig för att fortsätta pÃ¥ helfarten sÃ¥ länge som kroppen tycker att det känns okej & sÃ¥ länge som jag mäktar med sopporna vad gäller dess smak dÃ¥ ;o) Efter vägningen i mÃ¥ndags sÃ¥ sa vÃ¥gen att jag hade 12 kg kvar tills jag nÃ¥tt mÃ¥lvikten, 11,95 om vi ska vara petiga =P – 12 kg är för mycket att ha kvar anser jag sÃ¥ ner till 5kg och sen gÃ¥ över pÃ¥ halvfarten lÃ¥ter mer lagom. Det skulle innebära ytterligare 3-4 veckor pÃ¥ soppor & har man snart klarat 9 sÃ¥dana bör man ju klara ytterligare dessa 3-4? Hursom tänker jag tuta & köra =D
//Jessica

Hur kommer det sig att man har sÃ¥ svÃ¥rt för komplimanger, att ta Ã¥t sig av dessa för vad dom är? Jag har alltid haft svÃ¥rt att ta till mig när jag fÃ¥r beröm, komplimanger eller annat positivt. Viftar bort det, pratar om annat osv. Som exempel kan jag ta kvällens nattmöte där jag fick flera komplimanger bÃ¥de för viktminskningen samt nya frissan. Jag känner mig helt vilse & riktigt obekväm när jag stÃ¥r i fokus pÃ¥ det viset, vill mest bara sjunka genom golvet/marken beroende pÃ¥ var jag befinner mig. MissförstÃ¥ mig rätt; jag uppskattar verkligen komplimangerna även om jag känner mig obekväm pÃ¥ samma gÃ¥ng. FÃ¥r jag en komplimang om hur mycket det syns att jag gÃ¥tt ner säger jag självklart tack men kontrar snabbt med ”jag har si & sÃ¥ mÃ¥nga kilo kvar” istället för att bara ta Ã¥t mig. Varför gör man sÃ¥? Hur förändrar man sig?

Nyssenss hemkomna efter dagens promenad – blev en rätt bra runda tycker jag =D

//Jessica